SKYDIVE MISSION BEACH

Hej allesammans! Nu kommer ni få ta del av det sjukaste ögonblicket i mitt och Oskars liv. Det här slår liksom allt annat som vi upplevt hittills i vårt 25-åriga liv.

Igår 04.40 ringde våra väckarklockor i kör. Jag hade precis innan vaknat till av mig själv så jag kunde stänga av klockorna direkt. Det är alltid så när jag ska göra något som jag är lite pirrig och förväntansfull inför. Dagen var kommen, vi skulle göra skydive, något som Oskar och jag länge drömt om att göra. Nu skulle vi dessutom få göra det tillsammans, underbart! Vi hade bokat skydive i Mission beach som rankas topp 3 bästa stället att göra skydive på i världen, bara det är fett!

Eftersom vi bodde i Palm Cove, hade vi två timmar och tjugo minuter bilresa framför oss. Det var tidigt på morgonen och vi fick se de finaste vyerna i soluppgången. Helt galet hur vackert landskap och natur det är här. Jag njöt och filmade mycket. Bilresan dit gick otroligt fort för vi var galet taggade och peppade. Vi spelade hög musik i bilen och sjöng i duett, haha en upplevelse i sig!

Vi var framme i Mission Beach vid halv åtta och check-in var egentligen vid åtta. Vi är glada att vi var tidiga som vi var för det resulterade i att vi fick vara med i den första gruppen ut. Innan vi tog bussen ut till flygplanet samlades alla i receptionen där vi fick ta del av en säkerhetsfilm. Stämningen i det rummet... Jag kan säga att det var likbleka ansikten och helt knäpptyst. Vi har aldrig upplevt en sådan enrom tystnad. Haha!

Våra instruktörer kom ut och mötte upp oss. Jag blev lycklig när jag fick reda på vem min instruktör var. Han var lite äldre i gemet och det kändes som han hade mycket erfarenhet vilket gjorde mig lugn. Innan vi hoppade in i bussen spelade de in ett klipp och man ser hur hypad och energisk jag är. Skrattar åt mig själv i efterhand.

Sedan började bussresan ut till planet. Jag satt där med min sele och tänkte, vad fan har jag gett mig in på. Jag kollade upp på molnen och tänkte bara herregud jag ska över dem och hoppa ut ur ett plan.. Oskar tog min hand och frågade om jag var nervös och visst var jag det, vi båda var.

Väl på flyget släppte en del, Oskar och jag hade sjukt kul med våra guider och skrattade och pratade massor. Alla andra däremot satt helt tysta.. Eftersom Oskar kom sist in i flyget innebar det att det var han som skulle hoppa först. Han satt precis vid dörren och när det var en minut kvar till att Oskar skulle hoppa öppnade dem dörren. Världens vind blåser in och min skräck kommer tillbaka. Lampan blir grön och Oskar kastas ut och försvinner direkt. Fyfan va läskigt, jag klarade inte av att kolla på de andra tre innan det var min tur.

Jag körde taktiken "blunda i hoppet" och jaaaaaa det här är det sjukaste vi någonsin har gjort. Den adrenalinkicken, känslan att våga, att flyga ovanifrån och se allt. Nej men dra mig baklänges så sinnesjukt magiskt!! Det finns inte ord som beskriver känslan. Vi hamnade i någon form av en bubbla där det kändes som vi var oövervinneliga hela dagen. Vi log resten av dagen och kollade nog på våra klipp 1000 gånger. Det var anledningen till att tiden sprang i väg och att det inte blev något blogginlägg igår. Vi var för exalterade och hypade. Det här ögonblicket kommer vi föralltid minnas.

Vill ni ta del av våra skydive så finns hela versionen på min och Oskars facebook-sida alt ett urklipp på insta. Kan ju bara säga tt filmen säger allt i känslornas väg!

SJUKASTE NÅGONSIN!

Ett budskap jag vill skicka med idag: våga mer i livet.

Ha det bäst!

Kram Kram